Out of patience

6 months ago av Linda

Hej på er som följer mig och min uppfödning. Jag har inte trillat av pinnen, det har bara inte varit läge att uppdatera hemsidan på ett tag. Det har hänt väldigt mycket sedan jag sist uppdaterade och för att sammanfatta det kort så kan jag nog säga att mitt tålamod faktiskt har tagit slut.

Jag har under några års tid arbetat hårt för att få till en förändring av dagens avel, dels genom att jag vigde enormt mycket tid åt rasklubben, dels genom att jag är admin för en FB-grupp där vi är närmare 400 avelsintresserade som diskuterar forskning, utkorsning, lösningar på små genpooler osv, dels genom att jag ansökt om att få inmönstra 1 hund (Gard) som skulle kunna bidra med nya gener och därmed hjälpa rasen att faktiskt överleva. Nu är 1 hund långt ifrån tillräckligt, det är en droppe i havet men oaktat det så har den hunden ställt till med en enorm debatt. Eftersom en handfull uppfödare anser att den hunden är ett hot mot hela deras existens så blev konfliktnivån till slut helt ohållbar. Jag avgick från min post i rasklubben och samtliga av mina styrelsekollegor bortsett från en valde att göra samma sak. Detta då vi vet att fortsatt inavel inte kommer att gagna rasen och vi ansåg att vi var valda för att bevara en frisk och sund vit herdehund. När vi inte kunde göra det, utan istället förväntades bevara och försvara ett antal uppfödares levebröd och världsuppfattning så såg jag ingen annan utväg än att avsäga mig mitt uppdrag. Jag satt där för hundarnas skull, inte för en handfull uppfödares räkning.

Jag ansökte om att inmönstra Gard i februari 2023. Vi befinner oss nu i november 2023 och det är fortfarande inte klart. SKK håller på och bygger upp sitt x-register där det är tänkt att han ska registreras. Det ska vara klart 2024. Eftersom Gard bara är en droppe i havet så behöver jag tillföra mer gener om jag ska fortsätta att avla. Bara tanken på att behöva gå igenom den här processen igen gör att jag heller slutar avla. Det är oerhört påfrestande att hängas ut i sociala medier och se hur folk (som aldrig träffat Gard) diskuterar honom och mig, folk som dessutom har noll kunskap och/eller intresse av mentalitet och genetik. När tex en uppfödare skriver att Gards genetiska sammansättning är det värsta som kunnat hända vit herdehund och samtidigt avlar på en tik som själv är så rädd och ängslig att ingen valpköpare har fått träffa henne, än mindre har hon mentalbeskrivit en enda avkomma efter den rädda tiken, ja då är det enormt påfrestande att inte besvara och ifrågasätta vad hon egentligen vet eller bryr sig om mentalitet. Eller när en annan uppfödare skriver att det är jättefarligt att blanda in andra raser för då får avkommorna alla defekter till alla raser samtidigt som jag vet att den uppfödaren inte kan skilja på de olika sätt som sjukdomar nedärvs på och att hon har fel i sina vilda gissningar (som hon uttrycker som fakta utan att kunna hänvisa till en enda källa). Då är det svårt att inte ge sig in i tangentbordskriget, men jag gör det inte. Jag bara läser och iakttar det som sker. Detta är bara två av oändligt många exempel och det gör att jag känner mig oerhört trött i tillägg till att jag skäms. Trött på diskussioner som enbart baserar sig på tyckande och aldrig på verifierad fakta. Skamsen för att jag är en del att ett etablissemang som anser att det är viktigare att hundarna ska se ut på ett visst sätt än att de ska få vara friska och leva länge.

Detta gjorde att jag lämnade mitt uppdrag i rasklubben och det har fått mig att överväga att lämna SKK. Jag vill ha en bra och stark organisation i ryggen och jag tycker att SKK gör mycket bra, men jag orkar inte gå igenom ett rent helvete bara för att få avla förnuftigt. Jag vill inte vara en del av den skara som omvärlden tittar på och himlar med ögonen åt, för det är det folk utanför renrasaveln gör just nu och förmodligen har gjort en längre tid. Det är nog en av många förklaringar till att samtliga nordiska kennelklubbar ser ett minskade antal registreringar. Folk vill inte köpa inavlade hundar, folk vill ha friska hundar och kan inte vi ta fram det för att vi heller håller fast vid en hundra år gammal kultur, ja då köper folk helt enkelt en blandras istället. Det är fullt förståeligt.

Jag vet att flera uppfödare hoppas på att jag ska försvinna från deras radar, att de hoppas på att jag ska lämna SKK så att de i lugn och ro kan få fortsätta att inavla sina hundar och sälja de under falska förespeglingar om att de inte alls har en hög inavelsgrad. Jag vet också att många hoppas på att jag orkar fortsätta att kämpa, för jag är faktiskt inte ensam längre. Det är fler och fler uppfödare, från olika raser, som börjar bli förtvivlade över att det inte är möjligt att tillföra nya gener. Många av dem skriver till mig, många av dem har blivit nya vänner. Jag vet också att det är många som hoppas på att få köpa en utkorsningsvalp och som ser fram emot att bli en del av (i mina ögon) världens trevligaste gäng, nämligen Erövrarefamiljen. Jag står och väger och hoppas komma fram till ett beslut inom kort. Jag har redan utarbetat en avelsplan men för att sätta den i verket behöver jag frihet att arbeta enligt vår tids vetenskap, det kan jag inte idag. Inte utan att gå igenom helvetet om och om igen och det tror jag inte att jag orkar.

Nästa gång jag uppdaterar kanske jag har kommit fram till ett beslut. Beslutet kommer att vara att jag endera lägger av med avel eller att jag lämnar SKK, för just nu är det mina enda alternativ då jag som tidigare nämnt aldrig kommer att backa från den viktigaste prioriteringen av de alla – nämligen våra hundars hälsa.